madkeso

Det ligger en prinsessa i min säng. För henne är klockan sex på morgonen men hon höll sig vaken ända tills nyss och vi låg på mitt överkast och lyssnade på dålig musik och spådde oss på iPoden och skrattade åt overkliga saker och hon ville så gärna inte somna för hon var så uppe i varv men så trött. Hela hon var som en liten energiboll och det enda som avslöjade hur trött hon var var att hon inte riktigt kunde fokusera med ögonen. De var alldeles grumliga. När klockan slog nio sa jag att du kan sova nu min älskade, vi har ju hur lång tid som helst på oss att hänga, och så frågade vi iPoden vad vi skulle drömma om inatt och den svarade 'Sann Romans'. Sofia har fantastiskt konstig musik på sin iPod. Sitter och lyssnar igenom den nu och plötsligt är jag fjorton igen och Viktor Gänger kommer på och jag vill smälta.

Överhuvudtaget blir jag fjorton igen med denhär personen i huset. Vi traskade runt på Venice och åt spenatsallad och hon nöp sig i armarna tre gånger för att solnedgången var så fin och det kunde inte vara påriktigt. Och sen gick vi hem och lyssnade på Fest Hos Mange och Mange Bjuder och hon visade mig alla andra konstiga videos och fenomen som svenska fjortonåringar obsessar över och jag tänkte wow ändå dethär är ju alldeles strålande.

Sen öppnade hon resväskan och drog upp det bästa jag varit med om i hela mitt liv nästan. En julstrumpa. Från mamma. Full med koriandernötter och nya strumpor och en sjal hon hade stickat alldeles själv, duktiga mamma, och jag smälte för andra gången. VÄRLDENS BÄSTA MAMMA RA. Hängde upp han på lampan i brist på bättre krok och fick ett kort från mormor och en strålande bra nyckelring från min moster och Soffs hade Karamellkungen-godis och massa kläder från min garderob med sig.

Jag har överanvänt orden fantastiskt och strålande och har inga nya på lager. Makalöst kanske. Eller lysande. Ska gå och killa prinsessan på ryggen för att få utlopp för mina känslor.