madkeso

Saker som inte är gult nagellack men som ändå gör mig lika glad i själen som det sägs att människorna i San Luis Obispo är #3

Kategori: Allmänt

.
.
.
.
.
Jag fortsätter på det temat för glada saker är bra, och jag orkar inte berätta hur mycket det har regnat här idag, hur frustrerad jag blir av att lära mig fickparkera med pappa som bara skriker hela tiden, eller hur många låtar jag laddat upp på radical.

SÅ.


1. Att duscha. Måste vara bland det skönaste man kan göra. En varm dusch om man fryser lite. Vattenstrålarna som mjuker upp hela hjärnan och att borsta tänderna i duschen så tandkrämslöddret rinner över hela ansiktet typ utan att man bryr sig (för sen smakar man bara mint där ändå ju. Eller choklad om man har min tandkräm. Nä kidding kidding) och när man kliver ur och bakfyllan, dåliga samvetet, illamåendet, huvudvärken eller vad-man-nu-kan-tänkas-vara-bitter-över är tillfälligt bortsköljd och man känner sig som en ny människa. Man ska nu inte underskatta att vara äcklig för den delen. Det är fortfarande också ett kalasbra stadie i livet ibland, att bara inte bry sig. Men sen när man väl bestämmer sig för att göra något åt hur man luktar eller mår eller vad man har på sig osv så brukar det kännas ganska fantastiskt, ja. Jag brukar sitta ner i duschen och duschar alltid minst tjugo minuter, hur snabb jag än försöker vara. För de där tjugo minutrarna är himlariket, och det är svårt att flytta hem från himlen bara för att rädda jorden från växthusgaser.
.

2. Såpbubblor. Ungefär som med SMK. Man blir liksom bara GLAD. Det är hur fina som helst. Tunna och bubbliga och med konstiga färger som reflekteras hit och dit och ibland liksom glittrar de. Folk ler alltid när de flyger förbi och man blir lekfull. Vissa börjar spräcka dem, andra försöker blåsa på dem för att rädda dem från sitt oundvikliga existensupphörande. Det gör en hel fest mer festlig. Man kan leka med i flera timmar och de drar till sig kuliga människor och det är lätt att jämt ha i handväskan. Att gå runt med en ständig stämningshöjare liksom, inte ett dåligt vapen. Jag kan dessutom göra jättehäftiga partytrick som involverar latteskeder, piprök och såpbubblor. Och så gör det inget om man glömmer sätta på locket ordentligt och all såpa spiller ut, för då blir det rent och luktar gott och så kan man köpa nya för tio kronor på Happies.
.
.

3. Att bli killad på ryggen. Vare sig det är av min moster (som har världens bästa naglar och världens bästa killteknik), av Julia på armen under en lektion så att man absolut inte kan koncetrera sig på vad läraren säger eftersom man dör av hur skönt det är, eller kärleksfullt av någon som man gillar att ha i sin säng. Nu kan man ju tro att Jennifer kvalificerar i den kategorin, men ICKE. Hon råkar vara hemskt anti såntdär så jag vet inte alls varför vi är vänner faktiskt. Men hon gillar att titta på tv innan vi somnar och jag kan inte sova om tv:n är på så ibland gör vi en deal att tv:n får vara på om hon killar mig under hela tiden (jag pratar i nutid för hon är ju fortfarande här hos mig för den som missat det. Denial is a very effective coping mechanism). Och sista kvällen hon var här erbjöd hon faktiskt sig att killa mig också som en hejdåpresent (fast sen åkte hon aldrig som sagt. hon är inte i Sverige nu. För det vet jag), men i övrigt är hon alldeles fantastiskt motsträvig på den punkten. Iallafall är väl kill på ryggen något som alla tycker om, men för mig är det typ som en drog. Jag blir alldeles lealös och börjar spinna som en katt och mina ögon går i kors och jag dreglar(ish). Kan absolut inte koncentrera mig på något annat samtidigt och får gåshud på en sekund. Det gäller litegranna om någon pillar med mitt hår också eller masserar mig på axlarna. Men mest om det är killpåryggen. Herre.

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här: