madkeso

En miljon saker händer och jag är hemskt förvirrad. Måste sortera ut tankarna lite innan jag försöker formulera dem skriftligt. Fast samtidigt är det precis så man sorterar ut dem, genom att skriva ner dem och rada upp dem och analysera osvosvosvosvosvosvosvosv.

Men jag orkar inte.
Ordet orka existerar inte på engelska. Tänk vad bra ord det är. Här kan man möjligtvis säga "I don't have the strength", men det är inte ALLS lika bra som att inte orka. Eller palla. Vi har ju två ord tillochmed. Och det finns inget bra ord för äcklig. Inte som jag använder det iallafall. Och inte för lagom förstås men det makear ju sense, det ska ju bara finnas på svenska. Och makear sense är ju ett ypperligt uttryck som inte har en svensk motsvarighet. Så är även 'beside the point' och 'defeats the purpose', så jag skulle säga att det är en winwin situation i en vilket-språk-är-softast-att-prata-tävling. Vi kan väl nöja oss med swenglish helt enkelt. Ett kult ett.

Orkeliorkork. En grej jag orkar nu är att kolla på Gee + äta glass. Pappa är out of town igen, då gör jag sånt. Jag är ensamhest i LA men det känns rätt bra faktiskt. Känns som att jag kommer få mer gjort istället för mindre, och att jag kommer komma ut ur huset mer också. Jag trodde morgondagens högtid skulle tillbringas med samma glasspaket (ett asfett med choklad och jordnötssmör) och mitt eget sällskap i skinnsoffan också, precis som ikväll, men ICKE. Pappa har en vän på Gotland som har en flickvän som har en son som är i LA. Konstig mening. Denne son kör iallafall motorcykel, har långa ögonfransar och heter Simon, och det är ungefär allt jag vet. Och imorgon har han fixat så jag får följa med på Thanksgivingfirande hos hans släktingar i Santa Monica. Så himla glad blev jag för den inbjudan för annars hade jag ju missat både Thanksgiving och Halloween i USA även fast jag BOR I USA.

Så saker är bra, men jättesnurriga. Som det ska vara antar jag. Jag har varit på Katy också. Det var fruktansvärt irriterande att inte ha någon att dela extasen med. Inte ens ha en tjejkompis att smsa medan jag satt i publiken och väntade. Hade jag haft det hade jag berättat om hur halva publiken hade klätt ut sig i rosa peruker och hade cupcakes på huvudena och tyllkjolar och det såldes sockervadd överallt och folk dansade på dansmattor och innan Katy gick på spelade de pumpedupkicks och ungefär 40 000 människor sjöng med i hela låten och jag fick gåshud och sen kom hon och det var alldeles fantastiskt och allra allra allra bäst när hon avslutade hela kalaset med California Gurls. Jag har aldrig varit med om bättre drag, nånsin. Måhända lite obehagligt att majoritet av publiken var 10åringar uppklädda till tänderna i glitter och konstigheter, men ändå ok.
För det var ju Katy. I Candyfornia.