kandis-marre, direkt fran chongqing
Kategori: Allmänt
Och kineserna ar obehagliga av foljande anledningar:
1. De tycker att vi ar HELT SJUKT EXOTISKA. Och da menar jag inte att de sager: Hello swedish giiirls ibland, for det gor ju folk pa manga stallen i varlden om det ar ett land dar invanarna inte ar blonda. Men har ar det barnen och de unga tjejerna och killarna som staller sig och STIRRAR. De fotar, ber oss posa, skriker: I LOVE YOU, klanger pa oss och vill ha vara autografer. DE VILL HA VARA JAVLA AUTOGRAFER. For att vi ar blonda. Jag vagrar. Dar gar anda nagon slags grans. Och jag menar inte att det hant en gang. Det hander overallt.
2. De som anordnat denhar resan ar kineser och hela grejen ar ju att de typ vill visa oss hur bra Kina ar och forsoka fa alla oss vastlanningar att flytta hit. Det ar en propagandaresa. Vilket ar bra eftersom det gor att vi far prova ungefar ALLT kinesiskt. Vi har skrivit kalligrafi, fatt kung-fu-lektion, spelat pingis med kineserna, varit med pa en kinesisk lektion i skolan, varit hemma hos en kinesfamilj var och atit lunch (hur mysigt som helst och inte sa annorlunda fran Sverige som man kanske hade trott och hoppats), atit SJUKT god mat varje dag (fast extremt stark), bott pa fint hotell (bor fortfarande, saklart), sett massa sevardheter osv. Men det gar anda lite till overdrift. De ger oss BERG av mat. Vi lamnar mat sa det racker till MINST tio hungriga kineser efter varje maltid, hur mycket vi an forsoker proppa i oss och hur gott det an ar. Vi ater pa kinesiska restauranger men vi far aldrig sitta med kineserna, vi far alltid egna VIP-rum. Vi far allt vi ber om serverat pa silverfat (bokstavligen och bildligt), de later oss inte ga en meter sjalva om vi ska nanstans utan kor oss i buss fran hotellet till skolan varje dag trots att det ar typ hundra meter, seriost. De behandlar oss som rojaliteter. Och det ar obehagligt for vi ar ju inte har for att satta oss over kineserna direkt.
3. Haromdagen skulle vi pa finalen av den tavling som vi alla har deltagit i (men kommit sist i, heh) for att vinna denhar resan och da akte vi buss till nagot far off stalle (fantastisk bussresa, vi sjong kinesiska folkvisor hela vagen) och sen hoppade vi av och sag en enorm folkmassa. Vi tankte OJ vad mycket manniskor, va kul. Sa borjade vi ga genom folkmassan upp mot arenan dar finalen skulle halla hus. Men da skingrar sig folkmassan och det visar sig vara typ tusen (ej en overdrift) sma skolbarn som bara har vantat pa oss. Jag menar vi har ju inte ens vunnit, vi ar ju forlorarna som ska komma och kolla bara. Men de skingrar sig pa varsitt perfekt led om oss och vi gar ca femtio meter mellan femhundra kinesbarn pa vardera sida och DE SKRIKER. De appladerar, de sjunger, de grater, de vill fota sig med oss, de har gjort en koreografi till Bruno Mars och Lady Gaga och allt mojligt som alla tusen dansar i exakt samma takt och de vill ta pa oss och vill att vi ska highfivea dem och le for deras kameror. Och vi fattar inte det konstiga i det hela forran vi gatt igenom hela massan och fotat oss med x antal kineser och fyrat av vara leenden och kant oss som hollywoodkandisar i en kvart. Fifteen minutes of fame och mer fame far man fan leta efter. Sa nar vi val satt oss ner i vara saten borjar vi fatta hur sjukt det var. Det var nog det absolut konstigaste jag varit med om i hela mitt liv. Jag kan inte riktigt beskriva kanslan. Hela jag blev konstig efter det. Och hela tavlingen var ackligt blingig och padragen och alla var sa sminkade och vi misstanker att hela de fem forsta raderna var INHYRDA for att sitta och vifta med flaggor och pompoms tre timmar I STRACK. Inte en enda sekund tog de ner sina flaggor. Och vi fick ocksa flaggor och alla skulle sitta och vifta med sina landers flaggor genom hela tavlingen. Det var typ kommunism/nationalism/masshysteri/JAGVETINTEENSVAD. Det var FOR sjukt. Och det varsta var att man typ drogs med och blev lika galen sjalv.
Och ja. Det var val det. Vi har det verkligen fantastiskt kul anda och alla mina stereotypiseringar har forstas redan raserats. Jag alskar typ alla nu. Vissa mer an andra, men alla ar verkligen roliga att hanga med. Har skrattat konstant hela dagen idag typ. Och Bengt beter sig precis som en av oss. Han har noll koll pa nanting, tycker kineserna ar knappa och skrattar at samma sak som vi. Verkligen en kul man. Fast bast av alla pa hela resan ar Xiao Kai. Lille Kaj. Det visar sig nu att han inte heter Kaj men vi har trott det hela tiden sa han far heta det. Han filmar hela resan. Nagon hade kollat i hans kamera och den visar 49 timmars film. Vi har varit har i typ tre dagar sa om det stammer maste han filma nar vi sover ocksa. Skulle inte forvana mig. Men han ar den sotaste kinesen i hela varlden. Han pratar med den mest otroliga rosten jag nagonsin hort, sager de mest bisarra sakerna, ror sig roligt, pratar bristfallig och valdigt komisk engelska, ar miniliten och springer runt som en liten kyckling overallt och skrattar hela tiden. Ar standigt overlycklig. Ett litet lyckopiller. Jag vill ta med honom hem sen. Och han har borjat bete sig som en av oss ocksa. Nar kineserna pa skolan ropar efter oss brukar han vanda sig om och vinka och skratta och skrika HELLOOO, som att de ropade pa honom. Fast han ar ju liksom vanligtvis deras larare... Sa himla stabil.
Behovde visst bara skriva av mig lite. Inga prickar nejnej. Nu ska jag sova igen. Klockan ar halv elva och min rumskamrat Ida sover redan. Vi tankte ga ut och ta en ol idag men barer existerar liksom inte riktigt har. Tillslut hittade vi en supermarket dar jag kopte ett par strumpor, en tandborste, ett lypsyl, valnotter, tva ol, tva godispasar, en mascara (!!) och en snickers for 44 kronor. Eller 'yuan' da men det ar typ samma. Sa da hade vi picknick i parken och sen gick vi hem. Imorgon ska vi tydligen ha kinesiskaprov. Vi alla suger pa kinesiska. Jag ar typ en av de basta, och da ar jag anda riktigt riktigt dalig. Har glomt allt jag kunde. Det ar lite pinsamt for kineserna som guidar oss runt trodde nog att vi var mycket battre. De pratar knappt engelska och vi pratar inte kinesiska. Bengt ar var tolk. JAJAJAJA NU VET NI ALLT.
3. Haromdagen skulle vi pa finalen av den tavling som vi alla har deltagit i (men kommit sist i, heh) for att vinna denhar resan och da akte vi buss till nagot far off stalle (fantastisk bussresa, vi sjong kinesiska folkvisor hela vagen) och sen hoppade vi av och sag en enorm folkmassa. Vi tankte OJ vad mycket manniskor, va kul. Sa borjade vi ga genom folkmassan upp mot arenan dar finalen skulle halla hus. Men da skingrar sig folkmassan och det visar sig vara typ tusen (ej en overdrift) sma skolbarn som bara har vantat pa oss. Jag menar vi har ju inte ens vunnit, vi ar ju forlorarna som ska komma och kolla bara. Men de skingrar sig pa varsitt perfekt led om oss och vi gar ca femtio meter mellan femhundra kinesbarn pa vardera sida och DE SKRIKER. De appladerar, de sjunger, de grater, de vill fota sig med oss, de har gjort en koreografi till Bruno Mars och Lady Gaga och allt mojligt som alla tusen dansar i exakt samma takt och de vill ta pa oss och vill att vi ska highfivea dem och le for deras kameror. Och vi fattar inte det konstiga i det hela forran vi gatt igenom hela massan och fotat oss med x antal kineser och fyrat av vara leenden och kant oss som hollywoodkandisar i en kvart. Fifteen minutes of fame och mer fame far man fan leta efter. Sa nar vi val satt oss ner i vara saten borjar vi fatta hur sjukt det var. Det var nog det absolut konstigaste jag varit med om i hela mitt liv. Jag kan inte riktigt beskriva kanslan. Hela jag blev konstig efter det. Och hela tavlingen var ackligt blingig och padragen och alla var sa sminkade och vi misstanker att hela de fem forsta raderna var INHYRDA for att sitta och vifta med flaggor och pompoms tre timmar I STRACK. Inte en enda sekund tog de ner sina flaggor. Och vi fick ocksa flaggor och alla skulle sitta och vifta med sina landers flaggor genom hela tavlingen. Det var typ kommunism/nationalism/masshysteri/JAGVETINTEENSVAD. Det var FOR sjukt. Och det varsta var att man typ drogs med och blev lika galen sjalv.
Och ja. Det var val det. Vi har det verkligen fantastiskt kul anda och alla mina stereotypiseringar har forstas redan raserats. Jag alskar typ alla nu. Vissa mer an andra, men alla ar verkligen roliga att hanga med. Har skrattat konstant hela dagen idag typ. Och Bengt beter sig precis som en av oss. Han har noll koll pa nanting, tycker kineserna ar knappa och skrattar at samma sak som vi. Verkligen en kul man. Fast bast av alla pa hela resan ar Xiao Kai. Lille Kaj. Det visar sig nu att han inte heter Kaj men vi har trott det hela tiden sa han far heta det. Han filmar hela resan. Nagon hade kollat i hans kamera och den visar 49 timmars film. Vi har varit har i typ tre dagar sa om det stammer maste han filma nar vi sover ocksa. Skulle inte forvana mig. Men han ar den sotaste kinesen i hela varlden. Han pratar med den mest otroliga rosten jag nagonsin hort, sager de mest bisarra sakerna, ror sig roligt, pratar bristfallig och valdigt komisk engelska, ar miniliten och springer runt som en liten kyckling overallt och skrattar hela tiden. Ar standigt overlycklig. Ett litet lyckopiller. Jag vill ta med honom hem sen. Och han har borjat bete sig som en av oss ocksa. Nar kineserna pa skolan ropar efter oss brukar han vanda sig om och vinka och skratta och skrika HELLOOO, som att de ropade pa honom. Fast han ar ju liksom vanligtvis deras larare... Sa himla stabil.
Behovde visst bara skriva av mig lite. Inga prickar nejnej. Nu ska jag sova igen. Klockan ar halv elva och min rumskamrat Ida sover redan. Vi tankte ga ut och ta en ol idag men barer existerar liksom inte riktigt har. Tillslut hittade vi en supermarket dar jag kopte ett par strumpor, en tandborste, ett lypsyl, valnotter, tva ol, tva godispasar, en mascara (!!) och en snickers for 44 kronor. Eller 'yuan' da men det ar typ samma. Sa da hade vi picknick i parken och sen gick vi hem. Imorgon ska vi tydligen ha kinesiskaprov. Vi alla suger pa kinesiska. Jag ar typ en av de basta, och da ar jag anda riktigt riktigt dalig. Har glomt allt jag kunde. Det ar lite pinsamt for kineserna som guidar oss runt trodde nog att vi var mycket battre. De pratar knappt engelska och vi pratar inte kinesiska. Bengt ar var tolk. JAJAJAJA NU VET NI ALLT.
Ni kan ju dela upp det har inlagget i tre eller nat sa kan ni lasa lite i taget, for det blev valdigt langt. Bra att jag ger det tipset nu va? MOAHAHA, heido
