madkeso

Det spoarar pa jobbet. Jag sitter i skolbiblioteket igen sa jag har inget svenskt alfabet nu. Jag ar i skolan alltfor sallan. Jag jobbar dock som en toka nu! Varje helgkvall + vissa veckodagar springer jag fram och tillbaka for tio dollar i timman, knana varker och fotterna blir mosiga, och jag cyklar hem klockan tva pa natterna och fryser och ar alldeles forstord. Later dramatiskt, jag ar ju liksom nitton och borde val sannerligen klara av att jobba kvallstid som hostess. Och det gor jag ju! Ett jobb ar ett jobb och jag gillar stallet ganska mycket. Men klaga kan man val anda fa gora? Det ar ju sa kul att klaga.

Och vad jag har gjort bort mig! Lilla hostessen som inte kan engelska och inte fattar nanting och ar alldeles knapp bara. Varfor antar jag alltid den rollen nar jag jobbar nagonstans? I skolsammanhang och umganges-sammanhang och om jag ar ute och gar pa stan sjalv, sa ar jag en annan slags person. Jag har pondus och rak rygg och (fast ne, inte bokstavligen, den ar himla skev min rygg, men ni hajar) ser for det mesta obesvarad ut. Men pa jobbet, hostess-jobbet iallafall, ar jag alldeles konstig och ryckig och liten. Iallafall om det ar ganska tomt pa folk, da tappar jag bort engelskan och vet inte vart jag ska ha blicken. Haromdagen kallade jag kocken for snopp. Alltsa pariktigt, jag glomde bort hur man sa kock pa engelska. Nagra kunder sa att maten var himla god, och jag sa "Great, I'll tell the cock." Och eftersom jag blev sa nervos nar jag insag mitt misstag avrundades det hela med att jag skrek HAVE A GOOD NIGHT till de extremt roade kunderna, fast klockan var tolv pa dagen, och sen sprang ivag. Senare pa kvallen var jag helt helt helt saker pa att Mark Zuckerberg satt ute pa pation. Jag viskade upphetsat till alla vem vi hade som gast, och alla blev hogst nyfikna, men managern gick ut och kikade och sa "I'm sorry but that's NOT Mark Zuckerberg". Vi googlade bilder for att dubbelkolla. Jag blev besviken. Men da maste det vara han som spelar Mark i The Social Network, sa jag. Nej det ar det inte heller, sa min manager roat.
Det visade sig att det var Josh fran min Creative Writing-klass.
Om man har gatt i samma klass som nagon i tre manader och sen tror att man kanner igenom honom pa jobbet darfor att han ar Mark Zuckerberg, inte for att man gar i samma klass, bor man nog inte jobba sondagnatter. To be fair ser han verkligen ut som Mark zuckerberg, jag har bara aldrig lagt marke till honom forut.

Jag tror att omstallningen fran att ha noll planer och plikter i sex manader, och nu plotsligt jobba heltid plus plugga halvtid blev lite av en chock. Forhoppningsvis vanjer jag mig och blir waitress och blir rik och gifter mig med en norsk prins i Vegas och flyger till Kina och blir engelskalarare.
Men let's not get ahead of ourselves, som bartendern sa till neutrinon.