om bussar och cyklar
Kategori: Allmänt
En semi-kompis till mig från Sverige befinner sig i stan. Hur trevlig som helst, en Calle. Vill minnas att han har varit en av de få människorna jag verkligen ogillade förut. Det hände inte ofta, men jag har för mig att han var en av de där jag inte klarade av. Men, jag minns inte varför! Så märkligt såntdär, har för mig att han var dryg och dum och att han inte gillade mig, men jag minns inte varför jag tyckte så om honom. Jag minns inte vad han någonsin gjort mig.
Och hur som helst är han en av de trevligaste människorna jag hängt med på länge. Vad fel man kan ha!
Kom ihåg det, när ni får för er konsitgheter om folk.
Joel gillar honom också. Joel säger alltid att folk är snälla, istället för typ trevliga eller vad man nu brukar säga när man gillar någon. "Han verkar snäll" säger han, och det tycker jag är fint.
Så jag tog bussen idag för att männen skulle kunna ta Bianca och Mike på äventyr, sådär en dimmig lördagseftermiddag. Jag skrattade lite åt tanken på vem som skulle rida på Bianca, stans tjejigaste cykel, och tänkte att det nog skulle bli Joel, för Joel skulle passa med Bianca. Han har blivit raggad på av världens gayigaste Zac på mitt jobb. "Grr girl, you better watch your man!" sa Zac till mig och knäppte med fingrarna . "What I wouldn't do to that boy..."
Joel var smickrad. Han har världens finaste naglar också, med hjärtan och glitter och sånt, för det bad han mig måla.
Joel var smickrad. Han har världens finaste naglar också, med hjärtan och glitter och sånt, för det bad han mig måla.
Calle har fem racercyklar hemma så jag tänkte att en beachcruiser med rosa pompoms skulle bli för mycket för honom, men jag hade fel igen.
Sällan har Bianca känt sig så uppskattad som när Calle stegrade runt på stranden häromdagen och åkte slalom mellan trottoaren och gräsmattan. Det tackar hon för. Och jag med.