madkeso

Jagvet att jag tjatar om min Creative Writing-kurs hela tiden. Men det är för att den är så spännande, i jämförelse med andra vardagssysslor jag tar mig an. Det mest inspirerande i varadagen är förstås att promenera runt på Venice Beach, men förutom det så är allt ganska vanligt. Jag scoopar upp glass till små barn (okej har gjort det en gång so far, men ändå), står i solen och ler mot folk för att locka in dem till Rusty's Surf Ranch på Santa Monica Pier, har ångest över att träna, funderar på att köpa en surfbräda, inväntar bra sällskap och går på sporadiska Taco Tuesdays med systrarna Larsen. Typ så, hejhopp!

Och sen skriver jag. Eller läser en massa noveller och önskar att jag kunde skriva. Och det är kul! Och min creative-lärare, Professor Krusoe, är största citatmaskinen i världen. Jag brukar skriva ner alla bra (eller ibland dåliga och totalt ologiska, men alltid tänkvärda och komiska ändå) saker han säger varje lektion. Fast det är inte egentligen en såndär lektion man behöver ta notes på, så jag är den enda som febrilt sitter och antecknar allt som händer, för att det är så kult och knäppt.

Han är en gamle farbror, professor Krusoe. Grått hår, svarta buskiga ögonbryn, rynkigt ansikte som alltid ler och ögon som blinkar busigt. Men han bär sig själv som att han är tjugo-nånting och försöker lista ut världen för första gången, och det första intrycket av honom var att han kom en kvart sent till lektionen, tappade en kartong full med böcker på golvet och sa, utan att ha presenterat sig eller nånting: "This reminds me of when I was a teenager and first got to LA. I met a man who carried a heavy box, and dropped it, and I helped him lift it up again, and I asked what he had in it, and he said 'a head'. 'A human head', and I knew I wasn't in my hometown anymore."

Här är lite andra stabila saker från citat-listan:

"Writing is sometimes about defamilirization. Take the world we're used to, and mess it all up. Re-define it."

"Don't let someone's hair frame their face. There will be no framing of faces in this class. It's the biggest chiché in the world."

"Life isn't all about darkness or happiness. Life is full of opposites; it comes in twos. And it's authentic. It contains both. Like the macho men in 'Reservoir Dogs' who argue over how best to squeeze as much tea as possible out of teabags. That's authenticity."

"Everybody's attracted to romance, because it simplifies life. It prioritizes and privileges some parts of life over others, cutting out the rest of it. Who says what you do in bed is more important than what you're eating?"

"Never let your character cry. If he does: we don't have to."

"Plot is based on desire. Somebody wants something, and then shit goes down."

"This is not an age that is interested in introspection."

"To have a child is to see perfection destroyed."

"Life is confusing. And the best we can do is to try to clearly explain it, whether we understand it ourselves or not."

"It's like dog training. You tell the readers to sit, they sit, you give them a treat. Then you tell them to stand, they stand, you give them a treat. You're doing it for the readers. Make them follow you, but don't leave them in too much darkness. Always give treats."

"Students sometimes ask me how I find the time to write books. I ask them what else they want to do with their time, and they might say: ‘I want to go travel a year’. I say ‘to hell with travelling, you're just gonna drink a bunch of beer in another country. Write a book instead.'"

Och när någon sa något om NCIS, programmet: "NCIS is like a regression to childhood. It's like 'where's daddy?' 'Theeere's daddy!' We always know that the agents will come in the end of the episode, and save everyone. That's okay, though, as long as you don't think it's real life. I hope you don't watch NCIS to learn more about life..."

Eller denhär konversationen:

Krusoe: "Sofi, what do you think?"

Random elev (Sofi uppenbarligen): "Oh, uhm, sorry, I wasn't really paying attention."

Krusoe: "Oh. Why?"

Sofi: "I was just... in another world for a minute."

Krusoe: "Oooh, what world is that?"

Sofi: "Oh just... my own. In my own mind."

Krusoe: "What's going on in there?"

Sofi: "Just a bunch of problems. Sorry!"

Krusoe: "Excellent! Problems are the start of something wonderful. Good for you! You go girl!"

Han tycker nämligen att problem är vad som definierar en människa, och vad som gör en story intressant. "Happiness is a blank page", säger han alltid. Vilket det ju ligger ganska sanning mycket i.

Jagvet att jag tjatar om min Creative Writing-kurs hela tiden. Men det är för att den är så spännande, i jämförelse med andra vardagssysslor jag tar mig an. Det mest inspirerande i vardagen är förstås att promenera runt på Venice Beach, men förutom det så är allt ganska vanligt. Jag scoopar upp glass till små barn (okej har gjort det en gång so far, men ändå), står i solen och ler mot folk för att locka in dem till Rusty's Surf Ranch på Santa Monica Pier, har ångest över att träna, funderar på att köpa en surfbräda, inväntar bra sällskap och går på sporadiska Taco Tuesdays med systrarna Larsen. Typ så, hejhopp!

.

Och sen skriver jag. Eller läser en massa noveller och önskar att jag kunde skriva. Och det är kul! Och min creative-lärare, Professor Krusoe, är största citatmaskinen i världen. Jag brukar skriva ner alla bra (eller ibland dåliga och totalt ologiska, men alltid tänkvärda och komiska ändå) saker han säger varje lektion. Fast det är egentligen inte en såndär lektion man behöver ta notes på, så jag är den enda som febrilt sitter och antecknar allt som händer, för att det är så kult och knäppt. 
.

Han är en gammal farbror, professor Krusoe. Grått hår, svarta buskiga ögonbryn, rynkigt ansikte som alltid ler och ögon som blinkar busigt. Men han bär sig själv som att han är tjugo-nånting och försöker lista ut världen för första gången, och det första intrycket av honom var att han kom en kvart sent till lektionen, tappade en kartong full med böcker på golvet och sa, utan att ha presenterat sig eller nånting: "This reminds me of when I was a teenager and first got to LA. I met a man who carried a heavy box, and dropped it, and I helped him lift it up again, and I asked what he had in it, and he said 'a head'. 'A human head', and I knew I wasn't in my hometown anymore."

.

.

Här är lite andra stabila saker från citat-listan:

.

"Life isn't all about darkness or happiness. Life is full of opposites; it comes in twos. And it's authentic. It contains both. Like the macho men in 'Reservoir Dogs' who argue over how best to squeeze as much tea as possible out of teabags. That's authenticity."
.

"Everybody's attracted to romance, because it simplifies life. It prioritizes and privileges some parts of life over others, cutting out the rest of it. Who says what you do in bed is more important than what you're eating?"
.

"Never let your character cry. If he does: we don't have to."
.

"Plot is based on desire. Somebody wants something, and then shit goes down."
.

"This is not an age that is interested in introspection."

.

"To have a child is to see perfection destroyed."
.

"Life is confusing. And the best we can do is to try to clearly explain it, whether we understand it ourselves or not."
.

"It's like dog training. You tell the readers to sit, they sit, you give them a treat. Then you tell them to stand, they stand, you give them a treat. You're doing it for the readers. Make them follow you, but don't leave them in too much darkness. Always give treats."
.

"Students sometimes ask me how I find the time to write books. I ask them what else they want to do with their time, and they might say: ‘I want to go travel a year’. I say ‘to hell with travelling, you're just gonna drink a bunch of beer in another country. Write a book instead.'"

.

Och när någon sa något om NCIS, programmet, svarade han: "NCIS is like a regression to childhood. It's like 'where's daddy?' 'Theeere's daddy!' We always know that the agents will come in the end of the episode, and save everyone. That's okay, though, as long as you don't think it's real life. I hope you don't watch NCIS to learn more about life..."

.

Eller denhär konversationen:

Krusoe: "Sofi, what do you think?"

Random elev (Sofi uppenbarligen): "Oh, uhm, sorry, I wasn't really paying attention."

Krusoe: "Oh. Why?"

Sofi: "I was just... in another world for a minute."

Krusoe: "Oooh, what world is that?"

Sofi: "Oh just... my own. In my own mind."

Krusoe: "What's going on in there?"

Sofi: "Just a bunch of problems. Sorry!"

Krusoe: "Excellent! Problems are the start of something wonderful. Good for you! You go girl!"

.

Han tycker nämligen att problem är vad som definierar en människa, och vad som gör en story intressant.

"Happiness is a blank page", säger han alltid. Vilket det ju ligger ganska sanning mycket i.