madkeso

Sitter på balkongen inlindad i massa filtar och lyssnar till Drum Circle i solnedgången. Vattnet är lila och jag ser inga delfiner, men de finns där, det vet jag nu. Läser "So long and Thanks for all the Fish" som handlar om att alla delfinerna har rymt från jorden och lämnat efter sig just det meddelandet. Men det är ju inte sant! De är ju här hos mig. Bakom mig ser man bergen ovanligt tydligt ikväll. De är också lila. Och så himla fina. I boken lär sig ett förälskat par att flyga. Trickset är att man kastar sig rakt ut och bara råkar missar marken. Helst genom att bli distraherad av någonting medan man faller och därmed glömmer bort att landa pladask. Så simpelt är det alltså.

Bjöd över mina classmates att hänga på stranden med mig en lysande dag som denna, vi kunde låtsas plugga lite och kanske köpa glass tänkte jag, och de sa ja vilken ypperlig idé. Men så kom ingen ändå. Och ingen hörde ens av sig. Men jag orkade inte bli upprörd.

Söndagar är alldeles för bra för att vara upprörd. Delade känslorna med pappa istället, han satt just här med mig och åt mandlar och höll med om att allt egentligen är ganska strålande. Vi var på dödsyoga idag. Aldrig svettats så mycket i hela mitt liv. Hela lokalen svettades, det rann på alla, och läraren är världens kändaste yogainstruktör och det hela var verkligen en upplevelse. Och snygg var han också men han sa att man inte fick tänka på om någon i rummet var snygg för man skulle ha uppmärksamheten riktad inåt, och efter någon kvart sådär lyckades jag nästan helt koppla bort rummet och fokusera på kroppen. Och pappa också, vilket han aldrig brukar lyckas med, så han var på oförskämt bra humör efteråt. Vi fick en parking ticket och vanligtvis hade han ställt sig på gatan och skrikit FUCKING ASSHOLES i tio minuter minst, men nu var han lite för glad för det. Vi åkte hem och la oss i solen en stund istället.

Och igår var jag på jazzklubb med Rod Stewarts dotter. Hon var den vackraste kvinna jag någonsin sett, och också den trevligaste, coolaste, softaste och allt sånt. Fick nog en liten girlcrush. Nästa helg är Seth MacFarlane där och sjunger. Han är ett geni, för den som inte vet det. Så då ska vi dit igen. Ruby, Rod's dotter, sa att vi kan äta middag hos henne innan. Jag sa att jag hade två swedes with me då och då sa hon SWEET SWEDES och sen var det inget mer med det. Så kanske äter jag, Rebecca och Kempas middag hos världens vackraste kvinna nästa helg och går sen och ser Seth MacFarlane jazza loss i en hemlig jazzklubb. För den var liksom hemlig, typ gömd i en gammal kontorslokal. Fantastiskt finurligt.

Nu ska jag återgå till det förälskade paret. De är så fina tillsammans och han blir inte rädd för henne även fast hon bokstavligen är bortkopplad från jorden. Hennes fötter lyckas aldrig nudda marken nämligen. Hon svävar jämt. Men han är okej med det, för han har bott på olika konstiga planeter de senaste åtta åren och sett mer än de flesta jordbor någonsin ser i sitt liv och han har faktiskt just återvänt till jorden. Som förövrigt sprängdes i tusen bitar för åtta år sen, men tydligen har kommit tillbaka igen utan att någon märkte någon skillnad. Lustigt hur sånt där kan gå till.