madkeso

Och jag blir exotisk och rolig att vara around därför att jag är en oskyldig liten svensk som faktiskt REAGERAR på deras historier om sexorgier och överdoser och extreme mountainclimbing eller alla döda människor de sett. För dem är ingenting intressant längre, man söker de allra extremaste formerna av underhållning och levnadsstandard. Materialistiskt, sexuellt, egocentriskt överflöd, är vad det är. Och de vet att det är konstigt, men de vet också att det är lite coolt. "You're in LA baby. LA is crazy."

Ingenting imponerar dem, ingenting förvånar dem, ingenting gör dem väldigt ledsna eller väldigt glada. Allt är old news for dem, och ingenting spelar så stor roll, typ. Som att de är lite bortkopplade från sina egna känslor, som att inget väcker någon stark passion hos dem.
Men don't get me wrong, jag tycker ju verkligen ändå om dem! Det gör jag.

Häromdagen skulle jag ta med några av mina vänner ut på burlesqueklubb men istället hamnade vi i en bil längs vägkanten, typiskt LA-style, hinkade ur flaskor och diskuterade allt fran the girl with the dragon tattoo till college tuition och vapeninnehav. Och California är ju väldigt liberalt, nytänkade och europeiskt jämfört med resten av USA. Så de håller med om mycket av vad man säger, de har liknande åsikter i vissa fält, och de förstår alltid vad jag menar och kan argumentera tillbaka. Därför tycker jag om dem. De är strålande roliga att hänga med rent socialt, och dessutom är det fascinerande att bara sitta och observera dem också. De är bra människor, men de känns inte helt äkta, inte helt connectade med sig själva - trots att alla är yogis som preachar om just the "connection with your inner self."

.

Och det måste förstås tilläggas att det finns ungefär ALLA sorters människor här. Typ alla människor som går att återfinna i världens alla hörn, går även att återfinna i denhär märkliga såkallade staden jag bor i, så att uttrycka sig såhär om "folk i denhär staden" är ju att vara ute på GANSKA hal is. Men jag ville bara få ur mig det.